Mitt parallella liv
Ok, håll i hatten för nu blir det lite galet för er som knappt tror på spöken, jag ska nu förklara mitt parallella liv.
Jag fick reda på det när jag var hos en kvinna som gick in i trans och släppte in en annan ande i sin kropp som fick tala genom henne... Det kommer vara ganska komplext att förklara detta men ni får hänga med så gott det går.
Jag var alltså hos en kvinna, ungefär som att hon skulle lägga tarotkort men istället så gick hon in i trans och släppte igenom en ande. Denna ande, visade sig vara min guide som är med mig i ur och skur och hjälper mig att upfylla mina syften här på jorden. Han presenterade sig som Efraim.
Efraim började med att berätta massor som han ville ha sagt och han kom då in på att jag faktiskt har pausat ett liv för att gå ner på jorden för ett liv i den kroppen jag har nu. Parallella liv fungerar om det finns parallella dimensioner och universum, samt att man inte tror att tiden är linjär, dvs du föds först och du dör sist, utan man tror att tiden är cirkulär och det finns egentligen ingen början eller slut. Allt existerar samtidigt.
I mitt parallella är jag .....
...En utomjording! haha
Jag ska då tydligen vara en kapten på ett rymdskepp. Och "jag" är då en utomjording. Jag har befälet (han sa "commander") på skeppet men har för tillfället delegerat ansvaret till någon annan i besättningen. Jag har gått ner frivilligt på jorden i min nuvarandre kropp.
Vist är det coolt!
Jag vet inte exakt hur jag ser ut, men jag fick veta att mina alien-vänner är med mig här på jorden ibland och hjälper mig. Och jag hade i alla fall medvetande nog att fråga hur dom ser ut, och jag antar att jag liknar dom då?
Efraim sa att de var långsmala, stora huvuden, stora ögon och de rör sig så graciöst. De utsrålar höga energier och så mycket kärlek. Nedan googlade jag fram en bild hur jag kan tänka mig att de (jag?) ser ut.
Ända fram tills ett par år sedan så stog jag inte ut av att titta på alienbilder som den ovan. Jag vart livrädd av ET filmen och en gång som barn hade jag en alien-plansch men den åkte ner efter bara några timmar, jag var livrädd! Men när jag var liten så trodde jag att aliens vara var onda, men har nu på senare tid förstått att om de var onda så hade vi varit döda för länge sedan, och de måste finnas ett kärleksfult förhållande mellan männsika och alien, om de nu finns.
Mina alienkompisar som då är med mig beter sig som spöken ungefär, jag ser dom alltså inte. Men jag kan förnimma dom, som man kan förnimma ett spöke genom känslor, ljud/ljus etc. Dom håller sig i närheten av mig och observerar alla tokigheter jag gör. De är som mitt support och service team, tänk er de som byter däck och servar bilen i bilrace, så tar de hand om mig. De ger mig energi och healing och rättar till mina frekvenser så att jag kan må bra här på jorden.
Jag kan tillägga att mitt normala liv har inte påverkats nämnvärt efter att fått reda på detta, förutom att jag har blivit mer nyfiken på aliens och parallella dimensioner. :)
Vore intressant att höra vad ni tror om detta, tror ni på aliens?